Utmaning på skolgård

Utgick ifrån Nottingham(2013) med att lärare ska våga utmana sina elever i klassrummet med även ute på skolgården. Jag gillar tanken med att elever kan "välja" olika vägar att gå för att uppnå mål, den raka vägen samt en lite mer kuperad väg.

I framtida rollen som lärare ska jag försöka utmana mina elever mer samt försöka få de att välja den mer kuperade vägen till att uppnå resultat(Det ska vara roligt att lära sig nya saker och spännande att få gå en "liten" längre väg för detta) Men viktigt blir det även att kunna ha förmågan att ge beröm på rätt sätt men även ställa krav på sina elever.

Slutligen vill jag säga att våga utmana och ställa krav men samtidigt göra undervisningen till något positivt, spännande och framförallt att det ska vara kul att lära sig.

Vad tycker ni om att våga utmana mer? Positivt/negativt?

Gott nytt år!

Seriestripp: Fördelar med teknik - Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan

Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan
En av skolorna som jag har fått möjlighet att arbeta med har startat upp ett nytt sätt att lära eleverna att skriva genom en platta med tangentbord.

Innan projektet startade, så har både mentorer/lärare och föräldrar blivit informerade om"hur de kommer att arbeta med ALS ( "Att skriva sig till läsning").

Efter två års arbete, så upplever lärarna att eleverna har börjat skriva fina bokstäver, främst killar: som inte tycker det är roligt att skriva för hand.

Lärarna har upptäckt att eleverna tycker det är roligt att göra projekt, med hjälp av plattan/paddan, Just för att kunna visa upp något fint.


De teoretiska perspektiv som finns inom denna undervisning kan vara:

• Det Sociokulturella - Enligt en av Vygotskij´s teorier, så är omgivningen avgörande för elevens utveckling - här arbetar eleverna ofta två och två. Men även att elevens språk utvecklas genom att hen kan läsa och skriva.
• Pragmatismen - Eleven lär sig enligt John Dewey genom att göra något och att skolan ska stå symbios till samhället i övrigt.
• Behaviorismen - Att elevens kunskap får ett fint resultat. Vilket ökar viljan att göra nya projekt.

                                                                                                      (Phillips, D.& Soltis.,2014).

Denna träning av en kombination av skrivandet ökar elevens kunskap i att hantera ett bra verktyg (plattan), som senare kan utvidga de andra ämnena som läroplanen förespråkar(Skolverket, 2016).

Referenser

Falköping kommun.(2016).Att skriva sig till läsning.https://www.youtube.com/watch?v=dqmp8Mswp7

hämtad (2016-12-30)

Phillips, D.& Soltis,J.F.(2014).Perspektiv på lärande.Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, U. te al. (2015).Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur

Skolverket (2016).Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning .hämtad(2016-12-30). 

Jul jul strålade jul

Vi börjar dagen med att samla ihop klassen och introducera eleverna med filmer på hur julfirande i olika världsdelar går till. Sedan delar vi in eleverna i grupper där de gemensamt ska leta fakta om just denna världsdel samt land och ta fram vad som utmärker deras “julfirande”. 

Eleverna får här testa sina kunskaper i dels informationssökning via dator/böcker men även  geografi, svenska, matematik, religion & historia, bild, samhällskunskap, engelska och musik allt detta utgår i från LGR11.

Tanken med detta är att väcka elevernas nyfikenhet och vilja att lära sig mer om just julfirande och hur det kan skiljas från julfirandet i Sverige.

De perspektiv vi fick med oss i undervisningen är: Behaviourism, kognitivism, sociokulturella samt pragmatism.

Vid temadagens slut ska detta redovisas dels framför de andra elever i klassen samt över skype till “vänkommun” kan exempelvis vara teater, gruppredovisning eller bilder/kollage.

Referenser:
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Klättra högre - tillsammans!

När jag läste Lev Vygotskijs teori om proximal utvecklingszon (Philips & Soltis 2014, s.92) tänkte jag mig en klättervägg. För att förstå hur jag ska klättra upp för väggen behöver jag kanske en liten knuff i rätt riktning - lite hjälp på traven att lyckas ta första klivet. När jag väl kommit upp på väggen lär jag ha knäckt koden för att ta mig vidare, och kommer att kunna ta mig an liknande uppgifter - kanske klättrar jag uppför en bergvägg i framtiden!

Kan ni tänka er någon annan teori som kan lösa "problemet" med att inte kunna klättra?

ref:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Att arbeta genom en mall - En metod som funkar mot mobbing

En lärare som jobbar i en skola Jönköping har börjat jobba mot mobbning på hela skolan enligt ett specifikt mönster; en s.k. mall. Både föräldrar och personal har även fått utbildning i det tänket, som finns på skola, vilket ger ett grundläggande engagemang.

Filmen från UR med Martina Haag, visar ett mycket intressant sätt att skapa en bra miljö för alla på skolan. Håkan som är lärare lär ut en mall; som synliggör roller d.v.s. hur individer handlar och beter sig i en mobbingsituation. Detta har sedan utmynnat i att skolan minskat mobbningen till hälften.

http://urplay.se/program/194452-se-mobbningen-metoden-som-funkade

Haag, Martina (2016)Metoden som funkade. Urplay. Sveriges Utbildningsradio AB.

http://urplay.se/program/194452-se-mobbningen-metoden-som-funkade .hämtad (2016-12 - 10)

#hurpratardu

I skolans värdegrund finns det beskrivet att skolan ska motverka traditionella könsmönster och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män (LGR11, s. 7-8). Det här är ett ämne jag brinner för och som verkligen startar upp och utvecklar tankas hos mig, så när jag såg Maria Hedlin (2006) på litteraturlistan blev jag väldigt glad. Hedlin beskriver i sin bok hur flickor fortfarande missgynnas, och har missgynnats genom historien, i skolan och senare i arbetslivet (Hedlin 2006, s. 62). Hon skriver vidare om hur vi, genom ökad kunskap om jämställdhet och de problem som finns under ytan i svensk skola, kan problematisera de könsmönster vi ser tillsammans med eleverna (Hedlin 2006, s. 95). Hedlin förklarar också hur diskussionen gått från att på 70-talet handla om att få en jämn känsrepresentation; att det skulle vara 10 flickor och 10 pojkar i varje klass så var det jämställt, till att det idag handlar om en mer kvalitativ jämställdhet där vi ska arbeta för att få reellt lika möjligheter oavsett kön (Hedlin 2006, s. 12).

Jag såg ett videoklipp för några veckor sedan som en del av en kampanj från UN Women där tre personer fått ta sig an det klassiska uttrycket "kärlek börjar alltid med bråk!" - ett uttryck jag och många med mig fick höra när en bråkig situation uppstod mellan en pojke och en flicka. Då handlade det om att pojkarna ville ha uppmärksamhet av flickorna och skapa ett intresse, men genom att problematisera uttrycket ser vi att det ligger mycket under ytan i vad vi uttrycker till våra barn och elever. Det här menar jag har väldigt stor koppling till Hedlins tankar om den kvalitativa jämställdheten - det är vi som måste förändra hur vi ser på varandra och utvärdera hur vi ser på kön och könsroller.

Videosnuttarna är ca 1 minut långa, och väl värda att reflektera över som blivande lärare, förälder eller medmänniska i samhället. Hur pratar du? Du kan se filmerna här, här, och här.

ref:
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket : Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

UN Women, N. K. S. (u.å.). Hur pratar du? Hämtad 05 december 2016, från http://hurpratardu.se

Vad krävs av framtidens lärare?

Hittade ett intressant klipp från Youtube som handlar om framtidens lärare och vad som krävs för att lyckas med sin undervisning.


Även att få lärarutbildningen mer attraktiv och få "toppstudenter" att söka till utbildningen samt specialisera sig på ämnen.
Det talas om att "väcka lusten till att lära vilket leder till att motivationen hos eleverna ökar" samt att enskilda lärare kan påverka mer än vad de tror.

Jag kan lokalisera perspektivet pragmatism i detta klipp, dels med att skolan ska bli mer elevcentrerat och anpassat för elever med olika förutsättningar(Lundgren, säljö, liberg, 2012, s.176)

Hittar ni några andra perspektiven inom lärande på detta klipp?


https://www.youtube.com/watch?v=UYEW-IyieMY

Klippet är från 13-04-23

Lärarpodden!

Tänkte tipsa om en podd nämligen lärarpodden och det ligger en hel del intressanta ämne där! Avsnitten ligger på runt 20 minuter och är perfekta för bussturen eller hundpromenaden.

I avsnitt 36 med Ann-Marie Körling, berättar hon om hur hon får barn intresserade av läsning, ett avsnitt jag rekommenderar.

I avsnittet "när vi ska lära oss någonting måste känslorna finnas med" menar Eva Funck att för att barn ska lära sig så måste det vara känslomässigt laddat på något sätt. Hon pratar om vikten av lärarens känsla och engagemang för dem som faktiskt ska lära in. Ex att man kan vara "arg på en molekyl" och hur man genom att gestalta med känslor får barn så mycket mer intresserade. Kul att lyssna på!


Podden!
http://www.lr.se/utvecklasiyrket/podcastlararpodden.4.7a3fe01114d1d8d40411c4da.html

Om elevens mognad inom specialpedagogikens ramar och perspektiv

Bättre sent än aldrig....

Idag ska eleven följa sin åldersgrupp/nivå varav att både inom fakulteten av sociologi och psykologi ofta talas om en slags mognad, som eleven kan ha.

Jag fann Viveca Brozin Bohmans artikel om att ”Lärande handlar också om mognad”, där hon talar med Barn- och ungdomspsykiatrikern och professorn vid Karolinska institutet Per-Anders Rydelius om detta. Anders Rydelius har forskat om detta i sina verksamheter och i tidigare skrifter, om skolan och hur man har sett på elevens mognad.

Anders Rydelius anser att en viss kunskap om barns har tappats bort på vägen. Specifikt då det handlar mognad, utveckling, förändring. Här handlar det om de barn sjukdomsförklaras med bokstavs - diagnoser ska ses, som pedagogiska utmaningar istället, för att de som nu avskiljs sin grupp eller får gå under särskolans läroplan.

Enligt Rydelius, så handlar detta oavsett, vilka studier man tittar på, så tillfrisknar mellan 20 och 60 procent av alla barn med ADHD.

Han beskriver också att s.k. vanliga barn ofta har ett överaktivt störande beteende. När man har följt barn från småbarnsåren och uppåt visar det sig att ett sådant här hyperaktivitetsproblem nästan finns hos varannan pojke i åldern fem till sju år och att det sedan har försvunnit spontant.  Studier visar att även för barn som får diagnosen ADHD så minskar problemen över tid. Vidare förklara han att det dock finns en liten grupp, som uppenbarligen har bestående problem.

Mindre känt, enligt Per-Anders Rydelius, är Gustav Jonsson studie på 1950-talet som innefattade 222 stycken Stockholmspojkar mellan 8 och 14 år, varav 5 procent av dessa, hade ett överaktivt beteende.

Per-Anders Rydelius menar att framtida problem hos dessa pojkar, som är hyperaktiva även kan ha en långsam inlärningsförmåga. Tyvärr är detta ganska vanligt problem hos dessa pojkar, vilket gör dem handikappade. I samband med detta så är även och de kognitiva förutsättningarna svaga för dessa pojkar, samt att miljön ofta är svag.

Mognad är en förändring som även gäller kognitionen. Det var tidigare allmänt erkänt och accepterat men blev, enligt Per-Anders Rydelius, omodernt ungefär när 1969 års läroplan (Lgr 69) kom. Efter denna läroplans tillkomst, så blev det modernt att tänka att alla barn vid en viss ålder kunde klara samma krav, trots att det fanns en medvetenhet om; att inlärningsålder och levnadsålder inte gick hand i hand.

Både inom svensk och internationell forskning fanns det tester som visade att det var en spridning mellan 12 åringar med en variation från 8,5 till 18,5  års d.v.s. ett 10 års spann.

Per-Anders Rydelius anser att detta är helt bortglömt idag, då respekten för individuella mognadsskillnader har försvunnit.

Per Anders Rydelius beskriver för Viveca Brozin Bohman, som är journalist på Pedagogiska Magasinet att det finns spännande studier, som visar att bemötandet antingen hjälper barn i utvecklingen eller försvårar för dem. Miljön kan ha en positiv eller negativ inverka på den växande hjärnan, men att man förstår den stora normalspridningen i barns utveckling för att få en bra utgångspunkt.

Rydelius anser även att en ensam lärare, som har en stor undervisningsgrupp har svårt att möta alla barns skilda behovsnivåer. Hur hjärnan utvecklas och skolan organiseras hänger ihop. Därför måste ödmjukt ta till sig att den pedagogiska miljön, den sociala miljön och förståelse för barns utveckling; tillsammans avgör hur det går för barnet.

Per Anders Rydelius tar även upp det som kallas inkludering bör ske på ett annorlunda än i dag. Det handlar inte bara om resurser utan är också en kunskapsfråga. Samt att han är en företrädare för ett brett holistiskt perspektiv på barn. Men att detta inte behöver stå i motsättning till den forskning, som fokuserar på hjärnan.

Per Anders Rydelius anser att just nu så är det hjärnforskning och kognitiv forskning på modet.  D.v.s. att dagens hjärnforskning och genforskning har haft en enorm genomslagskraft. När det gäller genforskning, så har en viss förståelse erhållits om att generna samverkar med miljön. Här tror Per Anders Rydelius(2016) att så småningom kommer forskningen att komma fram till att hjärnans behov av interaktion med sin miljö är nödvändig, för att det ska ske en utveckling.

Per Anders Rydelius(2016) upplever även att den holistiska synen på barn successivt är på väg tillbaka. Att det finns en ökande förståelse för behovet av en miljö, vilken både tillgodoser de psykosociala känslomässiga och de kognitiva behoven.

Under 1960-talets psykodynamiska, psykoterapeutiska fas blev det fult att testa barn, att diagnostisera. Det blev ett tomrum för mer biologisk forskning, men nu när det tomrummet fyllts ut kommer vi att återgå till ett holistiskt synsätt. I Viveca Brozin-Bohmans intervju avslutar Per Anders med att den, moderna molekylärgenetiska forskningen har visat på miljöns betydelse för eleven.

Ref. Brozin-Bohman, Viveca(2010). Lärande handlar också om mognad.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/05/07/larande-handlar-ocksa-mognad hämtad [20161120]