Utmaning på skolgård

Utgick ifrån Nottingham(2013) med att lärare ska våga utmana sina elever i klassrummet med även ute på skolgården. Jag gillar tanken med att elever kan "välja" olika vägar att gå för att uppnå mål, den raka vägen samt en lite mer kuperad väg.

I framtida rollen som lärare ska jag försöka utmana mina elever mer samt försöka få de att välja den mer kuperade vägen till att uppnå resultat(Det ska vara roligt att lära sig nya saker och spännande att få gå en "liten" längre väg för detta) Men viktigt blir det även att kunna ha förmågan att ge beröm på rätt sätt men även ställa krav på sina elever.

Slutligen vill jag säga att våga utmana och ställa krav men samtidigt göra undervisningen till något positivt, spännande och framförallt att det ska vara kul att lära sig.

Vad tycker ni om att våga utmana mer? Positivt/negativt?

Gott nytt år!

Seriestripp: Fördelar med teknik - Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan

Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan
En av skolorna som jag har fått möjlighet att arbeta med har startat upp ett nytt sätt att lära eleverna att skriva genom en platta med tangentbord.

Innan projektet startade, så har både mentorer/lärare och föräldrar blivit informerade om"hur de kommer att arbeta med ALS ( "Att skriva sig till läsning").

Efter två års arbete, så upplever lärarna att eleverna har börjat skriva fina bokstäver, främst killar: som inte tycker det är roligt att skriva för hand.

Lärarna har upptäckt att eleverna tycker det är roligt att göra projekt, med hjälp av plattan/paddan, Just för att kunna visa upp något fint.


De teoretiska perspektiv som finns inom denna undervisning kan vara:

• Det Sociokulturella - Enligt en av Vygotskij´s teorier, så är omgivningen avgörande för elevens utveckling - här arbetar eleverna ofta två och två. Men även att elevens språk utvecklas genom att hen kan läsa och skriva.
• Pragmatismen - Eleven lär sig enligt John Dewey genom att göra något och att skolan ska stå symbios till samhället i övrigt.
• Behaviorismen - Att elevens kunskap får ett fint resultat. Vilket ökar viljan att göra nya projekt.

                                                                                                      (Phillips, D.& Soltis.,2014).

Denna träning av en kombination av skrivandet ökar elevens kunskap i att hantera ett bra verktyg (plattan), som senare kan utvidga de andra ämnena som läroplanen förespråkar(Skolverket, 2016).

Referenser

Falköping kommun.(2016).Att skriva sig till läsning.https://www.youtube.com/watch?v=dqmp8Mswp7

hämtad (2016-12-30)

Phillips, D.& Soltis,J.F.(2014).Perspektiv på lärande.Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, U. te al. (2015).Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur

Skolverket (2016).Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning .hämtad(2016-12-30). 

Jul jul strålade jul

Vi börjar dagen med att samla ihop klassen och introducera eleverna med filmer på hur julfirande i olika världsdelar går till. Sedan delar vi in eleverna i grupper där de gemensamt ska leta fakta om just denna världsdel samt land och ta fram vad som utmärker deras “julfirande”. 

Eleverna får här testa sina kunskaper i dels informationssökning via dator/böcker men även  geografi, svenska, matematik, religion & historia, bild, samhällskunskap, engelska och musik allt detta utgår i från LGR11.

Tanken med detta är att väcka elevernas nyfikenhet och vilja att lära sig mer om just julfirande och hur det kan skiljas från julfirandet i Sverige.

De perspektiv vi fick med oss i undervisningen är: Behaviourism, kognitivism, sociokulturella samt pragmatism.

Vid temadagens slut ska detta redovisas dels framför de andra elever i klassen samt över skype till “vänkommun” kan exempelvis vara teater, gruppredovisning eller bilder/kollage.

Referenser:
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Klättra högre - tillsammans!

När jag läste Lev Vygotskijs teori om proximal utvecklingszon (Philips & Soltis 2014, s.92) tänkte jag mig en klättervägg. För att förstå hur jag ska klättra upp för väggen behöver jag kanske en liten knuff i rätt riktning - lite hjälp på traven att lyckas ta första klivet. När jag väl kommit upp på väggen lär jag ha knäckt koden för att ta mig vidare, och kommer att kunna ta mig an liknande uppgifter - kanske klättrar jag uppför en bergvägg i framtiden!

Kan ni tänka er någon annan teori som kan lösa "problemet" med att inte kunna klättra?

ref:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Att arbeta genom en mall - En metod som funkar mot mobbing

En lärare som jobbar i en skola Jönköping har börjat jobba mot mobbning på hela skolan enligt ett specifikt mönster; en s.k. mall. Både föräldrar och personal har även fått utbildning i det tänket, som finns på skola, vilket ger ett grundläggande engagemang.

Filmen från UR med Martina Haag, visar ett mycket intressant sätt att skapa en bra miljö för alla på skolan. Håkan som är lärare lär ut en mall; som synliggör roller d.v.s. hur individer handlar och beter sig i en mobbingsituation. Detta har sedan utmynnat i att skolan minskat mobbningen till hälften.

http://urplay.se/program/194452-se-mobbningen-metoden-som-funkade

Haag, Martina (2016)Metoden som funkade. Urplay. Sveriges Utbildningsradio AB.

http://urplay.se/program/194452-se-mobbningen-metoden-som-funkade .hämtad (2016-12 - 10)

#hurpratardu

I skolans värdegrund finns det beskrivet att skolan ska motverka traditionella könsmönster och aktivt arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män (LGR11, s. 7-8). Det här är ett ämne jag brinner för och som verkligen startar upp och utvecklar tankas hos mig, så när jag såg Maria Hedlin (2006) på litteraturlistan blev jag väldigt glad. Hedlin beskriver i sin bok hur flickor fortfarande missgynnas, och har missgynnats genom historien, i skolan och senare i arbetslivet (Hedlin 2006, s. 62). Hon skriver vidare om hur vi, genom ökad kunskap om jämställdhet och de problem som finns under ytan i svensk skola, kan problematisera de könsmönster vi ser tillsammans med eleverna (Hedlin 2006, s. 95). Hedlin förklarar också hur diskussionen gått från att på 70-talet handla om att få en jämn känsrepresentation; att det skulle vara 10 flickor och 10 pojkar i varje klass så var det jämställt, till att det idag handlar om en mer kvalitativ jämställdhet där vi ska arbeta för att få reellt lika möjligheter oavsett kön (Hedlin 2006, s. 12).

Jag såg ett videoklipp för några veckor sedan som en del av en kampanj från UN Women där tre personer fått ta sig an det klassiska uttrycket "kärlek börjar alltid med bråk!" - ett uttryck jag och många med mig fick höra när en bråkig situation uppstod mellan en pojke och en flicka. Då handlade det om att pojkarna ville ha uppmärksamhet av flickorna och skapa ett intresse, men genom att problematisera uttrycket ser vi att det ligger mycket under ytan i vad vi uttrycker till våra barn och elever. Det här menar jag har väldigt stor koppling till Hedlins tankar om den kvalitativa jämställdheten - det är vi som måste förändra hur vi ser på varandra och utvärdera hur vi ser på kön och könsroller.

Videosnuttarna är ca 1 minut långa, och väl värda att reflektera över som blivande lärare, förälder eller medmänniska i samhället. Hur pratar du? Du kan se filmerna här, här, och här.

ref:
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket : Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

UN Women, N. K. S. (u.å.). Hur pratar du? Hämtad 05 december 2016, från http://hurpratardu.se

Vad krävs av framtidens lärare?

Hittade ett intressant klipp från Youtube som handlar om framtidens lärare och vad som krävs för att lyckas med sin undervisning.


Även att få lärarutbildningen mer attraktiv och få "toppstudenter" att söka till utbildningen samt specialisera sig på ämnen.
Det talas om att "väcka lusten till att lära vilket leder till att motivationen hos eleverna ökar" samt att enskilda lärare kan påverka mer än vad de tror.

Jag kan lokalisera perspektivet pragmatism i detta klipp, dels med att skolan ska bli mer elevcentrerat och anpassat för elever med olika förutsättningar(Lundgren, säljö, liberg, 2012, s.176)

Hittar ni några andra perspektiven inom lärande på detta klipp?


https://www.youtube.com/watch?v=UYEW-IyieMY

Klippet är från 13-04-23