Den "gamla" särskolan

För ett tag sedan satt och käkade lunch med en äldre lärare på min arbetsplats och vi pratade om vad vi läser i skolan. Vi hade precis berört specialpedagogiska perspektiv och vi kom in på ett samtal om hur man ska göra med elever som inte fungerar i en vanlig klass men som ex väntar på en utredning eller elever som på ett eller annat sätt "hamnar i kläm". Som enligt skolplikten är skyldiga att gå i skolan, men som kanske inte klarar av den skolan vi har idag eller mår varken bra eller lär sig...

Hon berättande också om den äldre tidens "särskolor" och fördelar och nackdelar som fanns med den. 

Vad är era tankar om ovanstående?

Höga förväntningar ökar motivation!

Fastnade för James Nottinghams bok utmanande undervisning i klassrummet.

En utmaning ska vara något som våra elever dels ska uppmuntra samt en vilja att lära sig mer och detta bygger på Lev Vygotskijs tankar. Det vill säga att vi som lärare måste hitta en rätt nivå för inlärning(inlärningszon och inte hamnar i övningszonen)

I ett videoklipp från Youtube beskriver Nottingham att det finns två vägar att välja; en väg som är rak och den andra likt kullersten (Här ska eleven välja den mer kuperade vägen, där vi som blivande lärare utmanar eleven i klassrummet och gör skolan till något intressant och spännande)

Hur ska vi då lyckas få eleven att välja den mer kuperade vägen istället för den andra?
Vi måste dels öka förväntningar på oss själva som lärare men även på våra elever för finns det förväntningar på undervisningen så kommer således motivationen höjas.

Nottingham pratar i videon om en zon där vi är bekväma(Övningszon) här kan eleven sin uppgift utan några problem, här ska vi utmana eleven att komma ur sin övningszon och hamna i inlärningszonen där eleven utmanas och är lite obekväm men efter ett tag börjar utmaningen kännas bekväm och eleven har förstått uppgiften. Där vi kopplar undervisningen till elevernas förkunskaper och fokuserar på deras potentiella förmåga.

Hur hade ni gjort för att övertyga att lätt är tråkigt och utmaningar är intressant. Det vill säga den raka vägen är tråkig och äventyrslös medans den kuperade är kul, rolig, utmanande där eleven samtidigt får ett äventyr i sitt lärande. Hur hade ni gjort?

Källor

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur

https://www.youtube.com/watch?v=liZDch5Xl-U

En skillad kamrat

Lärandesituation i ett socialt sammanhang.

Den här strippen beskriver hur Emil lär sig skjuta bättre med hjälp av sin klasskamrat Emma. Jag kopplar detta lärande till det sociokulturella perspektivet där den mer kompetente kamraten kunde hjälpa honom till bättre teknik. Interaktion och kommunikation, dvs ett socialt samspel som här leder till kunskap för Emil.

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Utmaning på skolgård

Utgick ifrån Nottingham(2013) med att lärare ska våga utmana sina elever i klassrummet med även ute på skolgården. Jag gillar tanken med att elever kan "välja" olika vägar att gå för att uppnå mål, den raka vägen samt en lite mer kuperad väg.

I framtida rollen som lärare ska jag försöka utmana mina elever mer samt försöka få de att välja den mer kuperade vägen till att uppnå resultat(Det ska vara roligt att lära sig nya saker och spännande att få gå en "liten" längre väg för detta) Men viktigt blir det även att kunna ha förmågan att ge beröm på rätt sätt men även ställa krav på sina elever.

Slutligen vill jag säga att våga utmana och ställa krav men samtidigt göra undervisningen till något positivt, spännande och framförallt att det ska vara kul att lära sig.

Vad tycker ni om att våga utmana mer? Positivt/negativt?

Gott nytt år!

Seriestripp: Fördelar med teknik - Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan

Att lära sig läsa och skriva genom plattan/paddan
En av skolorna som jag har fått möjlighet att arbeta med har startat upp ett nytt sätt att lära eleverna att skriva genom en platta med tangentbord.

Innan projektet startade, så har både mentorer/lärare och föräldrar blivit informerade om"hur de kommer att arbeta med ALS ( "Att skriva sig till läsning").

Efter två års arbete, så upplever lärarna att eleverna har börjat skriva fina bokstäver, främst killar: som inte tycker det är roligt att skriva för hand.

Lärarna har upptäckt att eleverna tycker det är roligt att göra projekt, med hjälp av plattan/paddan, Just för att kunna visa upp något fint.


De teoretiska perspektiv som finns inom denna undervisning kan vara:

• Det Sociokulturella - Enligt en av Vygotskij´s teorier, så är omgivningen avgörande för elevens utveckling - här arbetar eleverna ofta två och två. Men även att elevens språk utvecklas genom att hen kan läsa och skriva.
• Pragmatismen - Eleven lär sig enligt John Dewey genom att göra något och att skolan ska stå symbios till samhället i övrigt.
• Behaviorismen - Att elevens kunskap får ett fint resultat. Vilket ökar viljan att göra nya projekt.

                                                                                                      (Phillips, D.& Soltis.,2014).

Denna träning av en kombination av skrivandet ökar elevens kunskap i att hantera ett bra verktyg (plattan), som senare kan utvidga de andra ämnena som läroplanen förespråkar(Skolverket, 2016).

Referenser

Falköping kommun.(2016).Att skriva sig till läsning.https://www.youtube.com/watch?v=dqmp8Mswp7

hämtad (2016-12-30)

Phillips, D.& Soltis,J.F.(2014).Perspektiv på lärande.Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, U. te al. (2015).Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur

Skolverket (2016).Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning .hämtad(2016-12-30). 

Jul jul strålade jul

Vi börjar dagen med att samla ihop klassen och introducera eleverna med filmer på hur julfirande i olika världsdelar går till. Sedan delar vi in eleverna i grupper där de gemensamt ska leta fakta om just denna världsdel samt land och ta fram vad som utmärker deras “julfirande”. 

Eleverna får här testa sina kunskaper i dels informationssökning via dator/böcker men även  geografi, svenska, matematik, religion & historia, bild, samhällskunskap, engelska och musik allt detta utgår i från LGR11.

Tanken med detta är att väcka elevernas nyfikenhet och vilja att lära sig mer om just julfirande och hur det kan skiljas från julfirandet i Sverige.

De perspektiv vi fick med oss i undervisningen är: Behaviourism, kognitivism, sociokulturella samt pragmatism.

Vid temadagens slut ska detta redovisas dels framför de andra elever i klassen samt över skype till “vänkommun” kan exempelvis vara teater, gruppredovisning eller bilder/kollage.

Referenser:
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Klättra högre - tillsammans!

När jag läste Lev Vygotskijs teori om proximal utvecklingszon (Philips & Soltis 2014, s.92) tänkte jag mig en klättervägg. För att förstå hur jag ska klättra upp för väggen behöver jag kanske en liten knuff i rätt riktning - lite hjälp på traven att lyckas ta första klivet. När jag väl kommit upp på väggen lär jag ha knäckt koden för att ta mig vidare, och kommer att kunna ta mig an liknande uppgifter - kanske klättrar jag uppför en bergvägg i framtiden!

Kan ni tänka er någon annan teori som kan lösa "problemet" med att inte kunna klättra?

ref:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.